Utvecklingsplan

Fårösunds upptagningsområde består i grova drag av socknarna Bunge, Fårö och Rute. Även socknarna Fleringe, Hellvi och Lärbro berörs men de kan sägas utgöra ett gränsland där man ibland istället vänder sig till tätorterna Lärbro och Slite. Vi ser hela området som Fårösundstrakten. Vi vill att Fårösund ska betyda mer för detta område.

Fårösundstraktens externa attraktionskraft har sedan 60-talet helt dominerats av ryktet om Fårö. Fårös ovanliga ensliga natur och arkaiska kultur har väckt stor fascination och nyfikenhet. Platsen har blivit vida känd genom ambassadörer som Ingmar Bergman och Olof Palme. Bergman sa sig ha funnit sitt landskap när han kom till den karga, magra och exotiska ön. Palme tog symboliskt av sig slipsen på färjan. Den tidiga berättelsen om Fårö lockade många som fann sitt smultronställe. De utvecklade en livslång kärlek till platsen. Detta är i dag grunden för Fårös höga fastighetspriser och hela Fårösundstraktens starka byggnäring. Det är även grunden för den förändring av platsen som skett.

Vi har i dag ett 80 procentigt externt ägande på Fårö. Dvs endast en av fem fastighetsägare är skrivna på sin fastighet. Enkla förhållanden som en gång upplevdes som unika och märkvärdiga omvandlas gradvis till tillrättalagda vanliga välrenoverade fastigheter. Den dominerande berättelsen som sprids i dag handlar inte längre så mycket om mager och enslig orördhet utan om besök på turistinrättningar eller “sevärdheter” tillsammans med många andra besökare. Den nya berättelsen har starka inslag i till exempel Stora Gåsemoras konserter och Sudersannas strandcafé.

I övriga Fårösundstrakten har vi Bungenäs, Furillen, Blå Lagunen och Rute Stenugnsbageri. Dessa inslag lockar besökare men de träffar inte åhöraren med samma kraft som genuiniteten i den gamla Fåröberättelsen. Tonvikten på kort besök, sommar och bad är stor. En eventuell positiv berättelse om boendekulturen på platsen drunknar i en flod av bilder på sommarbesök. Även lokalt är vi påverkade av denna bild. Så diskuteras t.ex. den korta säsongens besöksnäringsfrågor avsevärt mer än byggnäringsfrågor trots att det lokalekonomiska exportvärdet torde vara omvänt. (LEA) 

Fårösundstraktens attraktivitet på besökare är hög. Tonvikten i attraktionen glider successivt över från natur och kultur till sol, bad och Instagram. Den gamla berättelsen har nått ut på full bredd men platsen får med tiden svårare att leva upp till vad berättelsen lovar. Den nya berättelsen tar vid men den har inte samma genuinitet och kraft. 

Hållbarhetsmässigt är längre säsonger och längre vistelser att föredra framför en kort stöt av många besökare. Besökarintrycket sänks av trängsel – särskilt på en plats vars starkaste profil är mager men fridfull enslighet. Den lokala näringen har svårt att dimensionera sig för en kort kundvåg. Längre visiter innebär dessutom behov av fler tjänster på plats, vilket ger avsevärt högre intäkter i förhållande till de tillkommande allmänna kostnaderna. Ett kort behov av infrastruktur går inte att tillfredsställa, varken mot bakgrund av ekonomi eller bevarandet av platsens attraktivitet.   

Målet ligger inte i att öka attraktionen utan snarare att använda det tryck som finns på rätt sätt. Intäkterna från en familj som hyr en stuga i en vecka på platsen motsvarar lokalekonomiskt flera färjelaster av bilburna dagsbesökande glassköpare. Effekterna av målsättningar och agerande på detta område skulle vara långtgående. Inte minst för hållbarheten i platsens varumärke och attraktion. 

Ett besök är en introduktion som i bästa fall leder till en närmare och beständig relation till platsen. En prioritering av den kategori av besökare som uppskattar de positiva kvaliteter Fårösundstrakten har för boende och företagande vore önskvärd.

Om man ser till Fårösundstraktens attraktivitet för boende kan man i grova drag se tätorten Fårösund som hygienvärdet och kringliggande landskap som profilvärdet. Det innebär att ett segment av befolkningen attraheras av att bo i Fårösundstrakten tack vare det kringliggande landskapet och att det samtidigt inte skulle ses som möjligt om inte Fårösunds serviceutbud, kultur och arbetstillfällen fanns.

Styrkan i dessa profilvärden och hygienvärden för boende är dock varierande. Så är tex skolans existens inte helt trygg vilket kan göra att yngre vuxna ser en etablering som ohållbar. Storstaden kan å andra sidan brista i hygienvärden som enkelhet, trygghet och hållbar gemenskap. Det är däremot något som landsbygden ofta kan erbjuda, och det är något som Fårösundstrakten måste lova och kunna leva upp till. Men hygienvärden är inte nog för att attrahera – även om de är nödvändiga.

Det behövs även starka profilvärden. Profilvärden av det hårda slaget finns här i den ovanliga karga naturen. Mjuka profilvärden finns bland annat i den gamla berättelsen om Fårös kultur. När någon står i beslutet att flytta till en ny plats väger det tungt att man kan göra det med stolthet. Livsvalet påverkar den personliga identiteten. Om folk kan säga att: “Jag flyttar till Fårösundstrakten” och då märker en viss avundsjuka i lyckönskningen de får så är vi hemma. Samma sak gäller när vi berättar var vi bor. Vi är nästan där och starkt arbete pågår.

En stor andel externt ägda fastigheter med stabila och stigande priser gör byggnäringen till en stark lokalekonomisk exportsektor. Bygg och fastighetsskötsel är den enskilt största sektorn av företag i trakten. Den andra potentiella exporten ligger i besöksnäringen, men den har svårigheter av den korta säsongen och att värdet tyngs av lokalekonomiskt läckage. Intäkter går direkt ur lokalekonomin genom externa säsongsaktörer och korttidsboende arbetskraft. Med detta måste dessutom de indirekta kostnaderna för dagsbesökare beaktas. Kostnaderna handlar om allt från ny infrastruktur till långsiktig platsvarumärkesutarmning. En tredje observation är att vi på grund av god fiberutbyggnad även kan se ett intresse för tjänsteverksamheter, handel och även produktion med kunder på distans. Fårösundstrakten präglas också av jordbruksnäringen.

Fårösundstrakten har redan i dag en stark profilering mot film och skrivande. Kustateljén, Bergmancenter, Folkhögskolans kreativa linjer och en rad författare och musiker har samlats här.  Att värna och stötta den profilen är en självklar uppgift. Möjligheter kring detta är starkare klusterbildning och eventuellt etablerande av skaparkollektiv. 

En annan möjlighet vi ser är en snabb profilering mot klimatomställning. De fysiska förutsättningarna för produktion av förnybar energi är ovanligt gynnsamma här men dagens regler försvårar etableringar av nya anläggningar.  Energimyndigheten har fått i statligt uppdrag att verka för att Gotland ska gå före i omställningen och vara pilotområde för ett hållbart energisystem. Kring detta kan en bred flora av tjänster behövas. 

Attraktiviteten för företagande har i dag annars sin kärna i attraktiviteten för boende. Här finns ingen stor lokalekonomi att ta del av. Här finns heller ännu inte några starka kluster att ingå i. Däremot finns här genom eget företagande möjligheter till tjänsteutövande inom många områden på en plats där man önskar att verka. 

Under ett av seminarierna vi hade med Regionen delades de närvarande in i grupper som fick i uppgift att diskutera fram en gemensam vision för Fårösundstrakten. Alla grupper formulerade vad de kom fram till i en fras som skrevs på tavlan tillsammans med att man berättade om sin vision. Därefter hölls en omröstning om vilken vision som man tyckte lät bäst.

• En trygg plats där alla har lika värde (12)
• Ger livskvalitet (12)
• Möjligheternas samhälle (11)
• Andas natur och kultur (8)
• Det havsnära valet för dig (5)
• Sveriges blå zon – En plats med mening och samvaro (5)
• Attraktiv och hållbar livsstil för alla (3)
• Gotlands natur och kulturcentrum (1)
• Platsen där alla är delaktiga ()

Formuleringar och prioriteringar visar vad de närvarande höll främst. Många bitar i ett pussel framkom. Att vår plats ska vara attraktiv är en given ingång i detta. Så även att det ska vara hållbart ur de tre gängse perspektiven: Ekonomisk, Social och Miljö. Med hållbarhet menas förenklat att det är både bra och uthålligt, eller rent av beständigt. I raderna som skrevs kan man se att den sociala hållbarheten framstår som viktigast med formuleringar kring livskvalitet, god kultur, lika värde och jämställdhet, trygghet, möjligheter, delaktighet, meningsfullhet och samvaro. Kring det miljömässiga nämns vår unika natur och havet som vi har att värna. Drömmen om ekonomisk hållbarhet framkommer inte som prioriterad i listan, men det betyder förstås inte att den inte finns.

I den regionens utvecklingsstrategi, RUS, formuleras visionen man enats kring på hela Gotland som:

Gotland präglas av kreativitet och närhet mellan människor, och vi lever i samklang med vår unika natur. Här finns livskraft och en öppenhet för nya influenser, vilket skapar förutsättningar för människor och företag att växa och utvecklas.

Vi driver förändring och omställning för ett långsiktigt hållbart Gotland, något som ger oss en ledande roll såväl nationellt som internationellt. Gotland är den bästa platsen att växa upp, leva och åldras på. Tryggt och attraktivt i alla livets skeden. En plats för allt liv. En plats för hela livet.

Det är formulerat utifrån styrkor som hela Gotland redan har kombinerat med viktiga förbättringar. Här kan man se att den ekonomiska hållbarheten har en något mer framträdande plats i ord som kreativitet, livskraft, växande och utveckling. 

När vi nu formulerar en vision för Fårösundstrakten i vår första LUP så har vi denna Regionala vision för Gotland som grund. Vi utgår från den och specialiserar den för vår nordliga del av ön utan att glömma vår tillhörighet. Fårösunds utveckling som nu förvaltar LUP-arbetet ska sträva efter att i kommunikation och samklang med övriga organisationer i Fårösundstraktens bidra till att genomföra den Regionala strategin inom områden där förutsättningar finns. Vi ska på samma sätt fortsätta arbetet för att stärka och renodla underlaget för berättelsen om den goda anledningen att bo i, investera i och besöka just den del av Gotland som är Fårösundstrakten. 

På en hållbar plats är viktiga funktioner som transporter, handelsutbud, skola, sjukvård och omsorg tillräckligt goda och långsiktigt tryggade. Detta är hygienvärden. Dessa funktioner är nödvändiga i den meningen att de inte kan vara för svaga eller osäkra om vi ska kunna behålla invånare och få ny inflyttning. Att dessa funktioner kan upprätthållas förutsätter samtidigt att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort – annars uppstår en nedåtgående spiral i utvecklingen. Men hygienvärden räcker inte. För att stå sig i konkurrensen med Sveriges övriga landsbygd krävs utöver hygienvärden att Fårösundstrakten har ovanliga styrkor, identitet och attraktion; profilvärden. Grundläggande funktioner tillsammans med unika styrkor ska ge oss den hållbarhet vi behöver. 

Fårösundstrakten har redan i dag unika styrkor. Om dessa berättas det och berättelsen lockar inte minst besökare sommartid. I vår vision är vi är rädda om dessa styrkor samtidigt som platsen får nya profilvärden vilka tryggar hållbarheten genom att skapa större attraktion för inflyttning och verksamhet.

Vi har många utvecklingsaktörer i Fårösundstrakten. Ett trettiotal av dessa har på olika sätt deltagit i arbetet med Fårösundstraktens LUP. En uttalad strategi är att genom kommunikation samla hela trakten för att nå uppsluttning mot en gemensam övergripande vision och målsättning.

I denna första LUP listar vi en rad prioriterade projekt som genomförs av de aktörer som deltagit i LUP-arbetet. Projekten bedöms som realistiska att genomföra av projektägaren inom denna eller nästa LUP-period. Listan av projekt är inte på något sätt komplett men den representerar saker som vi vill belysa som bidragande till att uppnå vår vision. Listan är indelad i kategorier som ger en fingervisning om till vilka värden för traktens attraktivitet som projekten bidrar till. Kategorierna är profil och hygien, samt hårt och mjukt. Mjuka profilvärden är det som är svårast och mest eftertraktansvärt att uppnå, men absolut inte det enda som är viktigt.

Aktörerna som deltagit i LUP-arbetet är:

• Ar forskningsstation
• Besöksnod norr (grupp inom FU)
• Boende och byggruppen (grupp inom FU)
• Bro/Färja (grupp inom FU)
• Bunge fiber
• Bunge skifteslag
• Bunge sockenförening
• Bunge vägsamfällighetsförening
• Bunge-Rute-Fleringe församling
• Bungeaur hembygdsförening
• Fårö Fårösunds Företagarföreningen 
• Fårö Rute Forssa hushållningsgille 
• Fårösunds båtklubb
• Fårösunds sportfiskeklubb
• Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge
• Idrott och fritidsgruppen (FGoIK representanter inom FU)
• KA3 IF
• KA3 kamratförening
• KA3 skytteförening
• KUNO
• LRF Rute-Bunge-Fleringe
• Marknadsgruppen (grupp inom FU)
• Nätverket Tillsammans på norr
• PRO Bunge
• Röda korset + kupan
• Sjöräddningen 
• Skolgruppen (grupp inom FU)
• Skolrådet
• SPF Norrkretsen
  

Fårösunds upptagningsområde består i grova drag av socknarna Bunge, Fårö och Rute. Även socknarna Fleringe, Hellvi och Lärbro berörs men de kan sägas utgöra ett gränsland där man ibland istället vänder sig till tätorterna Lärbro och Slite. Vi ser hela området som Fårösundstrakten. Vi vill att Fårösund ska betyda mer för detta område.

Fårösundstraktens externa attraktionskraft har sedan 60-talet helt dominerats av ryktet om Fårö. Fårös ovanliga ensliga natur och arkaiska kultur har väckt stor fascination och nyfikenhet. Platsen har blivit vida känd genom ambassadörer som Ingmar Bergman och Olof Palme. Bergman sa sig ha funnit sitt landskap när han kom till den karga, magra och exotiska ön. Palme tog symboliskt av sig slipsen på färjan. Den tidiga berättelsen om Fårö lockade många som fann sitt smultronställe. De utvecklade en livslång kärlek till platsen. Detta är i dag grunden för Fårös höga fastighetspriser och hela Fårösundstraktens starka byggnäring. Det är även grunden för den förändring av platsen som skett.

Vi har i dag ett 80 procentigt externt ägande på Fårö. Dvs endast en av fem fastighetsägare är skrivna på sin fastighet. Enkla förhållanden som en gång upplevdes som unika och märkvärdiga omvandlas gradvis till tillrättalagda vanliga välrenoverade fastigheter. Den dominerande berättelsen som sprids i dag handlar inte längre så mycket om mager och enslig orördhet utan om besök på turistinrättningar eller “sevärdheter” tillsammans med många andra besökare. Den nya berättelsen har starka inslag i till exempel Stora Gåsemoras konserter och Sudersannas strandcafé.

I övriga Fårösundstrakten har vi Bungenäs, Furillen, Blå Lagunen och Rute Stenugnsbageri. Dessa inslag lockar besökare men de träffar inte åhöraren med samma kraft som genuiniteten i den gamla Fåröberättelsen. Tonvikten på kort besök, sommar och bad är stor. En eventuell positiv berättelse om boendekulturen på platsen drunknar i en flod av bilder på sommarbesök. Även lokalt är vi påverkade av denna bild. Så diskuteras t.ex. den korta säsongens besöksnäringsfrågor avsevärt mer än byggnäringsfrågor trots att det lokalekonomiska exportvärdet torde vara omvänt. (LEA) 

Fårösundstraktens attraktivitet på besökare är hög. Tonvikten i attraktionen glider successivt över från natur och kultur till sol, bad och Instagram. Den gamla berättelsen har nått ut på full bredd men platsen får med tiden svårare att leva upp till vad berättelsen lovar. Den nya berättelsen tar vid men den har inte samma genuinitet och kraft. 

Hållbarhetsmässigt är längre säsonger och längre vistelser att föredra framför en kort stöt av många besökare. Besökarintrycket sänks av trängsel – särskilt på en plats vars starkaste profil är mager men fridfull enslighet. Den lokala näringen har svårt att dimensionera sig för en kort kundvåg. Längre visiter innebär dessutom behov av fler tjänster på plats, vilket ger avsevärt högre intäkter i förhållande till de tillkommande allmänna kostnaderna. Ett kort behov av infrastruktur går inte att tillfredsställa, varken mot bakgrund av ekonomi eller bevarandet av platsens attraktivitet.   

Målet ligger inte i att öka attraktionen utan snarare att använda det tryck som finns på rätt sätt. Intäkterna från en familj som hyr en stuga i en vecka på platsen motsvarar lokalekonomiskt flera färjelaster av bilburna dagsbesökande glassköpare. Effekterna av målsättningar och agerande på detta område skulle vara långtgående. Inte minst för hållbarheten i platsens varumärke och attraktion. 

Ett besök är en introduktion som i bästa fall leder till en närmare och beständig relation till platsen. En prioritering av den kategori av besökare som uppskattar de positiva kvaliteter Fårösundstrakten har för boende och företagande vore önskvärd.

Om man ser till Fårösundstraktens attraktivitet för boende kan man i grova drag se tätorten Fårösund som hygienvärdet och kringliggande landskap som profilvärdet. Det innebär att ett segment av befolkningen attraheras av att bo i Fårösundstrakten tack vare det kringliggande landskapet och att det samtidigt inte skulle ses som möjligt om inte Fårösunds serviceutbud, kultur och arbetstillfällen fanns.

Styrkan i dessa profilvärden och hygienvärden för boende är dock varierande. Så är tex skolans existens inte helt trygg vilket kan göra att yngre vuxna ser en etablering som ohållbar. Storstaden kan å andra sidan brista i hygienvärden som enkelhet, trygghet och hållbar gemenskap. Det är däremot något som landsbygden ofta kan erbjuda, och det är något som Fårösundstrakten måste lova och kunna leva upp till. Men hygienvärden är inte nog för att attrahera – även om de är nödvändiga.

Det behövs även starka profilvärden. Profilvärden av det hårda slaget finns här i den ovanliga karga naturen. Mjuka profilvärden finns bland annat i den gamla berättelsen om Fårös kultur. När någon står i beslutet att flytta till en ny plats väger det tungt att man kan göra det med stolthet. Livsvalet påverkar den personliga identiteten. Om folk kan säga att: “Jag flyttar till Fårösundstrakten” och då märker en viss avundsjuka i lyckönskningen de får så är vi hemma. Samma sak gäller när vi berättar var vi bor. Vi är nästan där och starkt arbete pågår.

En stor andel externt ägda fastigheter med stabila och stigande priser gör byggnäringen till en stark lokalekonomisk exportsektor. Bygg och fastighetsskötsel är den enskilt största sektorn av företag i trakten. Den andra potentiella exporten ligger i besöksnäringen, men den har svårigheter av den korta säsongen och att värdet tyngs av lokalekonomiskt läckage. Intäkter går direkt ur lokalekonomin genom externa säsongsaktörer och korttidsboende arbetskraft. Med detta måste dessutom de indirekta kostnaderna för dagsbesökare beaktas. Kostnaderna handlar om allt från ny infrastruktur till långsiktig platsvarumärkesutarmning. En tredje observation är att vi på grund av god fiberutbyggnad även kan se ett intresse för tjänsteverksamheter, handel och även produktion med kunder på distans. Fårösundstrakten präglas också av jordbruksnäringen.

Fårösundstrakten har redan i dag en stark profilering mot film och skrivande. Kustateljén, Bergmancenter, Folkhögskolans kreativa linjer och en rad författare och musiker har samlats här.  Att värna och stötta den profilen är en självklar uppgift. Möjligheter kring detta är starkare klusterbildning och eventuellt etablerande av skaparkollektiv. 

En annan möjlighet vi ser är en snabb profilering mot klimatomställning. De fysiska förutsättningarna för produktion av förnybar energi är ovanligt gynnsamma här men dagens regler försvårar etableringar av nya anläggningar.  Energimyndigheten har fått i statligt uppdrag att verka för att Gotland ska gå före i omställningen och vara pilotområde för ett hållbart energisystem. Kring detta kan en bred flora av tjänster behövas. 

Attraktiviteten för företagande har i dag annars sin kärna i attraktiviteten för boende. Här finns ingen stor lokalekonomi att ta del av. Här finns heller ännu inte några starka kluster att ingå i. Däremot finns här genom eget företagande möjligheter till tjänsteutövande inom många områden på en plats där man önskar att verka. 

Under ett av seminarierna vi hade med Regionen delades de närvarande in i grupper som fick i uppgift att diskutera fram en gemensam vision för Fårösundstrakten. Alla grupper formulerade vad de kom fram till i en fras som skrevs på tavlan tillsammans med att man berättade om sin vision. Därefter hölls en omröstning om vilken vision som man tyckte lät bäst.

• En trygg plats där alla har lika värde (12)
• Ger livskvalitet (12)
• Möjligheternas samhälle (11)
• Andas natur och kultur (8)
• Det havsnära valet för dig (5)
• Sveriges blå zon – En plats med mening och samvaro (5)
• Attraktiv och hållbar livsstil för alla (3)
• Gotlands natur och kulturcentrum (1)
• Platsen där alla är delaktiga ()

Formuleringar och prioriteringar visar vad de närvarande höll främst. Många bitar i ett pussel framkom. Att vår plats ska vara attraktiv är en given ingång i detta. Så även att det ska vara hållbart ur de tre gängse perspektiven: Ekonomisk, Social och Miljö. Med hållbarhet menas förenklat att det är både bra och uthålligt, eller rent av beständigt. I raderna som skrevs kan man se att den sociala hållbarheten framstår som viktigast med formuleringar kring livskvalitet, god kultur, lika värde och jämställdhet, trygghet, möjligheter, delaktighet, meningsfullhet och samvaro. Kring det miljömässiga nämns vår unika natur och havet som vi har att värna. Drömmen om ekonomisk hållbarhet framkommer inte som prioriterad i listan, men det betyder förstås inte att den inte finns.

I den regionens utvecklingsstrategi, RUS, formuleras visionen man enats kring på hela Gotland som:

Gotland präglas av kreativitet och närhet mellan människor, och vi lever i samklang med vår unika natur. Här finns livskraft och en öppenhet för nya influenser, vilket skapar förutsättningar för människor och företag att växa och utvecklas.

Vi driver förändring och omställning för ett långsiktigt hållbart Gotland, något som ger oss en ledande roll såväl nationellt som internationellt. Gotland är den bästa platsen att växa upp, leva och åldras på. Tryggt och attraktivt i alla livets skeden. En plats för allt liv. En plats för hela livet.

Det är formulerat utifrån styrkor som hela Gotland redan har kombinerat med viktiga förbättringar. Här kan man se att den ekonomiska hållbarheten har en något mer framträdande plats i ord som kreativitet, livskraft, växande och utveckling. 

När vi nu formulerar en vision för Fårösundstrakten i vår första LUP så har vi denna Regionala vision för Gotland som grund. Vi utgår från den och specialiserar den för vår nordliga del av ön utan att glömma vår tillhörighet. Fårösunds utveckling som nu förvaltar LUP-arbetet ska sträva efter att i kommunikation och samklang med övriga organisationer i Fårösundstraktens bidra till att genomföra den Regionala strategin inom områden där förutsättningar finns. Vi ska på samma sätt fortsätta arbetet för att stärka och renodla underlaget för berättelsen om den goda anledningen att bo i, investera i och besöka just den del av Gotland som är Fårösundstrakten. 

På en hållbar plats är viktiga funktioner som transporter, handelsutbud, skola, sjukvård och omsorg tillräckligt goda och långsiktigt tryggade. Detta är hygienvärden. Dessa funktioner är nödvändiga i den meningen att de inte kan vara för svaga eller osäkra om vi ska kunna behålla invånare och få ny inflyttning. Att dessa funktioner kan upprätthållas förutsätter samtidigt att befolkningsunderlaget är tillräckligt stort – annars uppstår en nedåtgående spiral i utvecklingen. Men hygienvärden räcker inte. För att stå sig i konkurrensen med Sveriges övriga landsbygd krävs utöver hygienvärden att Fårösundstrakten har ovanliga styrkor, identitet och attraktion; profilvärden. Grundläggande funktioner tillsammans med unika styrkor ska ge oss den hållbarhet vi behöver. 

Fårösundstrakten har redan i dag unika styrkor. Om dessa berättas det och berättelsen lockar inte minst besökare sommartid. I vår vision är vi är rädda om dessa styrkor samtidigt som platsen får nya profilvärden vilka tryggar hållbarheten genom att skapa större attraktion för inflyttning och verksamhet.

Vi har många utvecklingsaktörer i Fårösundstrakten. Ett trettiotal av dessa har på olika sätt deltagit i arbetet med Fårösundstraktens LUP. En uttalad strategi är att genom kommunikation samla hela trakten för att nå uppsluttning mot en gemensam övergripande vision och målsättning.

I denna första LUP listar vi en rad prioriterade projekt som genomförs av de aktörer som deltagit i LUP-arbetet. Projekten bedöms som realistiska att genomföra av projektägaren inom denna eller nästa LUP-period. Listan av projekt är inte på något sätt komplett men den representerar saker som vi vill belysa som bidragande till att uppnå vår vision. Listan är indelad i kategorier som ger en fingervisning om till vilka värden för traktens attraktivitet som projekten bidrar till. Kategorierna är profil och hygien, samt hårt och mjukt. Mjuka profilvärden är det som är svårast och mest eftertraktansvärt att uppnå, men absolut inte det enda som är viktigt.

Aktörerna som deltagit i LUP-arbetet är:

• Ar forskningsstation
• Besöksnod norr (grupp inom FU)
• Boende och byggruppen (grupp inom FU)
• Bro/Färja (grupp inom FU)
• Bunge fiber
• Bunge skifteslag
• Bunge sockenförening
• Bunge vägsamfällighetsförening
• Bunge-Rute-Fleringe församling
• Bungeaur hembygdsförening
• Fårö Fårösunds Företagarföreningen 
• Fårö Rute Forssa hushållningsgille 
• Fårösunds båtklubb
• Fårösunds sportfiskeklubb
• Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge
• Idrott och fritidsgruppen (FGoIK representanter inom FU)
• KA3 IF
• KA3 kamratförening
• KA3 skytteförening
• KUNO
• LRF Rute-Bunge-Fleringe
• Marknadsgruppen (grupp inom FU)
• Nätverket Tillsammans på norr
• PRO Bunge
• Röda korset + kupan
• Sjöräddningen 
• Skolgruppen (grupp inom FU)
• Skolrådet
• SPF Norrkretsen